Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom Agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av Agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Vi har valt att inrikta oss på den agila utvecklingen som ämnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tänkande när man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad på den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom ämnet grundar sig studien också på en enkätundersökning som har gjorts på ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhållningssätt. Anledningen till varför vi har valt just detta ämnesområde är att vi har inom hela vår treåriga utbildning studerat det agila förhållningssättet och även försökt att tillämpa samtliga agila metoder inom olika projekt.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den Agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

 Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen.

Enligt den traditionella projektteorin ska det läggas stor vikt vid att genomföra ett gediget och detaljrikt planeringsarbete. För systemutvecklingsprojekt som lever i en dynamisk omvärld där nya system och funktioner kan uppkomma är det svårt att i ett tidigt skede detaljplanera och specificera krav för det kommande arbetet. Av denna anledning har nya projektmodeller för systemutvecklingsprojekt uppkommit, vilka skiljer sig från den traditionella projektteorin. Dessa modeller kallas för agila modeller. Tanken med de agila modellerna är att det ska vara lätt att förändra och omprioritera uppgifter och funktioner under projektets gång.

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvärdera den Agila projektmetodiken med inriktning på Scrum. Vattenfallsmetoden berörs även med avsikt att tjäna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhållningssätt kan bidra till att rätt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras på tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlägga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra.

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt.Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event.

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvärdera den agila projektmetodiken med inriktning på Scrum. Vattenfallsmetoden berörs även med avsikt att tjäna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhållningssätt kan bidra till att rätt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras på tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlägga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod. I uppsatsen redogörs för och diskuteras resultatet av bedrivna intervjuer med personer i IT-branschen samt resultatet av befintliga studier utförda på bland annat Microsoft och Adobe Systems.

Inom IT-projekt beskrivs kravhantering som en av de inledande aktiviteterna i systemutveckling som syftar till att specificera beställarens behov. Kravhantering har länge brottats med många problem. Ett är att krav blir låsta tidigt i ett projekt och kan därefter inte förändras, detta minskar beställarens flexibilitet. Användning av agila metoder har blivit allt vanligare bland IT-leverantörer. Agila metoder förespråkar att IT-leverantör och beställare har ett nära samarbete.

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder är ett samlingsnamn för ett antal processer främst inom mjukvaruutveckling, men även för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssätt kom under mitten av 1990-talet som svar på en önskan om ett mer flexibelt arbetssätt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste åren (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person får utifrån arbetsdagens  händelser. Beroende på hur dessa händelser påverkar personen presterar denne mer eller mindre bra på sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat använda sig av agila metoder med ett gott resultat på deltagarnas känsla avmotivation.